I Japan så fanns det förr kurtisaner kallade oiran. Den högsta graden i hierarkin, som endast gavs till några få kvinnor, som ansågs vara extra vackra, kallades för Tayu. Redan som barn tränades dessa för sitt yrke, då det tog många års träning för att bemästra alla kunskaper som krävdes. T ex började vissa som barntjänare (kamuro) till sitt hus Tayu. Bild på en Tayu med sina kamuro

Tayu ansågs vara artister och den tidens kändisar. Endast de mycket rika, kunde ens drömma om att träffa en.

Även idag finns några få kvinnor med det yrket. Men idag så säljer de endast sin konst, i form av t ex dans och teceremonier.

Håret

Från början så hade de håret nere. Det nådde ofta ner till golvet och brukade vara oljat och löst samlat i ett band. Antagligen ganska likt modet bland hov-damerna under Heian-perioden. Se bild

Ett till exempel

Omkring mitten utav 1600-talet så levde en kvinna, vid namn Katsuyama, som gjorde sig känd på ett badhus. När badhuset tvingades stänga, så blev hon snabbt upplockat utav ett hus i stadens glädjedistrikt och blev genast utnämnd till Tayu. Hennes stil med manskläder och uppsatta hår blev så populärt, att de andra Tayu genast anmanade hennes frisyr, som kom att kallas Katsuyama knut, samt mycket utav hennes övriga stil.

Deras frisyrer och håraccessoarer kom att bli så extremt konstfulla, att när de första geishorna kom, så ansågs deras frisyrer och kläder vara enkla, som en motvikt till dessa kvinnors. En huvudbonad/de samlade hårsakerna väger ca fem kg, utöver en dräkt på 30 kg.

Här finns ett blogginlägg på engelska för dig som vill läsa mer: http://geishakai.pl/index.php/2020/09/22/shimabara-tayu/

Jag kan även rekommendera boken Geisha utav Lesley Downer

Här finns många bra bilder på både Tayu och Geishor.